Codex Alimentarius

Livsmedelsverket är Sveriges Codex Contact Point


Alla länder har en Codex Contact Point.

I Sverige är det Livsmedelsverket som samordnar Codexarbetet.

 

Logotype för Codex Alimentarius

Codex Contact Point i Sverige

  • Vi är länken mellan Codex sekretariatet i Rom och Sverige.
  • Arbetar för att byta information och koordinerar olika Codex frågor med andra Codex medlemmar.
  • Administrerar och samordnar Codex arbete inom Sverige.
    Vi är länken mellan livsmedelsindustrin, konsumenter, handel och andra intressenter för att ta fram förankrad svensk ståndpunkt inför Codex förhandlingar.
  • Tar emot inbjudningar och anmäler den svenska delegationen till Codex möten.

Vad är Codex?

Codex, eller Codex Alimentarius Commission (CAC) som det egentligen heter, är en mellanstatlig organisation som bildades i början av 1960-talet av FN-organen FAO och WHO i syfte att ta fram internationella regler – standarder – för säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och frihandel med livsmedel. Det regelverk som standarderna samlats i kallas Codex Alimentarius.

 

Codex har fler än 180 medlemmar (= länder). Både EU som organisation och samtliga EU:s medlemsstater är medlemmar i Codex. Inför varje Codex-möte samordnar EU-länderna sina positioner och bestämmer i vilka frågor EU ska företrädas av kommissionen eller EU:s ordförandeland samt i vilka frågor EU-länderna själva för sin talan.

 

CAC möte i Rom

 

Codexstandardernas status i internationell handel

EU och dess medlemsstater är också medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO) och har därmed via dess internationella avtal förbundit sig att inte införa regler som inskränker handeln på ett diskriminerande sätt. Detta innebär bl.a. att livsmedelsregler i EU och i Sverige måste vara vetenskapligt grundade.

 

Skyldigheter att delta i arbetet med internationella standarder och att beakta dem

WTO-avtalen kräver även att EU och dess medlemsstater ska grunda sina regler på internationella standarder. Codexstandarder förutsätts av WTO vara vetenskapligt grundande och icke-diskriminerande. WTO kräver även att medlemmarna bidrar till att ta fram internationella standarder, bl.a. genom arbete i Codex. Dessa krav har även skrivits in i EU:s grundläggande förordning om livsmedelslagstiftning – förordning (EG) nr 178/2002.

Sverige och EU ska bidra till utvecklingen av internationella standarder, främja samordningen av arbetet med sådana samt beakta dem vid framtagande av EU-regler och nationella regler inom livsmedelsområdet. Detta innebär förstås att Sverige aktivt måste bidra till arbete med codexstandarder och att man även måste bidra aktivt i samordningen av EU-position i Bryssel i de fall EU som helhet företräder samtliga medlemsstater i Codex. Gemensamma ståndpunkter publiceras på DG Sanco (kommissionens) webbplats (se länk Läs mer).  DG Sanco

Förordning (EG) nr 178/2002 anger några fall där man inte behöver beakta internationella standarder vid framtagandet av lagstiftning. Det första gäller när standarderna är ineffektiva sett från målet för lagstiftningen, det andra när det är vetenskapligt befogat att avvika från standarderna och det tredje när en standard skulle innebära en annan skyddsnivå än den som anses vara lämplig i gemenskapen.

 

Vad betyder Codexstandarderna för svenska företag och konsumenter?

Codexstandarderna är inte bindande för svenska företag eller för svenska konsumenter. Däremot kan en standard få effekt indirekt eftersom de ska beaktas när man inför livsmedelslagstiftning. 

 


 

Uppdaterad: 2010-05-11

Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel 018-175500  Mer kontaktuppgifter